Det är väl dags...att sorligt nog lägga ner bloggen.
Eftersom mitt USA liv nu har paserat.

Dags för nya äventyr, fårse om det blir någon blogg för det nästa jag tar mig an i livet.
Tack för att ni alla läst min blogg, och de kommentarer som gjorts.

Vi ses.
Last tears from me, Miss America!

Nu är det en vecka sedan jag kom hem, och jag vet inte rikigt vad jag tycker. Det är mycket "nytt" eftersom man glömt endel. Men visst är det skönt att vara hemma! Måste försöka ringa barnen därborta någon dag!

Jag har träffa min fam och släkt mycket, så vänner bring it on!
Jag har inte träffat alla som jag vill träffa än, men det hinns nog med. Jag tar träffa lite vänner men vill hinna umgås mer och träffa er andra också!

Jag har vart på min första utgång på en Lördag att tänka sig att man är så stor som en Lördag utgång, trevligt. Förfest med siss och hennes polers, trevligt.

Jag börjar kunna köra bilen igen fast att lägga i 1 an blir tufft i bland.
Min först riktiga kladdkaka står i ugnen, härligt!
Och systemet ett halvår senare premiär gick allt bra!
See ya!

Det var det bästa och det mest oväntande jag vart med om.
Går man runt hörnet på huset där står alla fina vänner och poppar chamgange
(eller det var väl pappa som gjorde)

Total chockad!
Min min måste ha vart väldigt rolig..
Jag blev nervös, darrig och min puls var så hög.
Det var nästan så lite tårar kom. Det var so roligt att se alla!
Väldigt bra jobbat där, helt ovetande. haha

Tack för en fin kväll, det betyder jätte mycket!

I am on my way...
Home.

Resan fron San Francisico gick mycket smidigt.
Hostdad korde mig och Tilde som foljde med till flygplatsen det blev en KramHejdo och allt var veldigt okenslosamt. Men ner jag skulle lenma Tilde var det sorligt even om jag inte lemnade nogra torar so gjorde hon det. Men hon och jag kommer ses i Sverige sen...

Det blev ingen somn dock, ush so seg man er just nu..
Ingen somn och tidskillnaden. Fast jag hade en bra plats som jag hade valt sjelv innan ner jag chackade in po datan. Det var nogot av det vackraste avslut for min USA resa att se San Francisico fron ovan, golden gatebron och allt man sjelv har besokt der nere och alla minnen. Vackert!

Nu ventar jag ca 2 timmar till sen ska jag hoppa po nesta plan till Arlanda som kommer ta ca 3 timmar. Vilket inte er non match nu ner man just genomfort 10 timmar.

Sandra er trott, sliten...Men full av forventan...

"You are the best aupair..that have ever been in this house!"
"I love you so much!"
"I cant let your leave..."

Alla blandade ord barnen sa till mig i dag var svora att ta.
De satt med mig i softan och slepte inte taget om mig.
Jag krama dem Hejdo i bilen, det var sorligt...
Mamman var kenslosam men det var en kram och lycka till, sen var be borta...

Nu ska pappan kora mig till flygplatsen.
For se vilket typ av avslut det blir.
Jag lyfter kl 7 PM min tid.
Om ca 10 timmar.

Bye USA.
I will never forget this...

"I love you so much Sandra!"

Fick mig i dag att sleppa torar...

Sista helgen i USA...
Goodbye lunch med Sina och Tilly och andra venner till familj kom!
Mycket trevligtoch god mat.
Jag fick en kamera av fam som hejdo. Jag gav barnen mina och alla kort po oss, fint!
Sen blev det lite poolpart at Tillys house!
Med Basket, simning och ol.
Fin helg.

 
 

Jag tackar USA for allt det gett mig under detta or.
Det blir Troligen ett minnes/sorligt inlegg innan jag lemnar San anselmo.

Detta min Goodbye lot.
Tack/

 

Jag och de tvo besta venner som er kvar i USA.
Tilde och Sina, tog en middag po Cheesekake i gor.
Vi skrattade och pratade om vart annat.
Jag tog den sista favoriten, Chicken Bellagio.
Tilde och jag delade po en sista Cheesekake som fick bli en cookie dough.