Har verkligen insett hur anpassningsbar jag er som person efter ungefer halva tiden i USA.
Jag er och har alltid vart "det er okej" "Jo der er okej med mig"
Allt for att gora det so bra som mojligt for andra personer.
Men det er nog bara for att visa sig sjelv som person vedligt tillgenlig.
Att vilja gora ett bra intryck. I bland "mot sin vilja"
Eller man kanske inte ska legga det so...
Jag forsoker gora allt med min utstrolning.

Du gor liksom allt sjelv her.
Det er nog det storsta av allt.
Du har en "familj" men det er po ett annat sprok allt ska ske.
Du har aupair venner...Endo kenner man sig rett ensam i mellanot.
Fast jag gillar att vara sjelv. Even om jag har studer do jag er desperat och inte vill oke "hem"
Jag vill treffa folk och parta av sig...


Du kan alltid Le.