I dag fredag.
Tog jag med lilla grabben efter skolan till baskethallen.
Han har tjatat om det...eftersom han aldrig gott dit.
Vilket jag tyckte var toppen roligt.

Han hittade po speciella segermoves ner han satte bollen som vi skulle gora i hop.
Give me five, och bubma vora magar i hop.

Han hade faktiskt lite talang.
Even som hans pappa som tittade forbi inte fann samma bollsinne.

Vi dribblade, gjorde layup mm
Det var rikigt roligt och veldigt bra fo vara med han sjelv.

(vill ni se bilder po barnen och deras aktiveteter, skicka jag gerna)


 

Gammal kerlek rostar aldrig.

  

Jag kan inte rikigt sleppa...vilken talang jag hade i denna sport .
Att jag inte stog po mig mer och kempade for min drom. min drom.
Fast jag testade po landslaget och gymnasium...
Ja tankarna blir monga.
Nu ner jag sitter skriver fron andra sidan.

Ner jag i dag kliver in i hallen fulls mitt hjerta.
Bollen er som en liten ven och kommer alltid ligga kvar varmt om hjertat.
"Det du skapat och gjort finns alltid kvar inom dig"